Asså hallå vilken helg! Jag har känt på mig att det skulle bli kul länge och det blev då inte sämre!
Stefan hade dragit hit några polare så medans locus fylldes av galna smålänningar så började jag ladda inför Dia Psalmaspelningen som var på S2 på fredagen. En fredag som för övrigt vad Stefans födelsedag. Grattis åter igen gubben.

Öldrickandet började tidigt och förfesten var igång. Vi satt här hemma och hade det allmänt mysigt fram tills kalasandet började rejält å vårt kök. Där började det med att familjen köpte lite glass å en present till Stefan dagen till ära. Timmarna gick, ölen slank ner i strupen, glassen smälte, köket blev en halkbana, mandomsproven överbevisade varandra, skratten överöstade varandra och många roliga minnen fastnade på kort. En helt underbart galen förfest som kommer minnas. Carros glass/mintu/cider-grogg kommer ju inte försvinna bland alla andra minnen. Kanske mest för att jag fick torka upp efter den dagen efter. Sen bar det av ner på stan och hem till Rickard. Där dracks det lite till och alla gjorde sig klara inför den kommande spelningen.
Till slut var det dags för S2 som var fyllt med en hel del folk av väl blandat slag. Mimikry var förbandet denna kväll och dom peppade upp publiken till en härligt humör så det var ingen som klagade. Det spelades även låtar från gamla goda Strebers.
Till slut entrade Dia Psalma scenen och publiken kunde inte sluta jubla. Dom blandade nya låtar från kommande skivan med helt underbara gamla godingar som publiken inte var sen på att hänga med i. Man stod som i trans och sjöng med i t.ex. Emelie och Luft. Heelt underbart. Dom gick av scenen men publiken kunde inte få nog. Dom ville helt klart ha mer. Jag som inte stod långt ifrån dom när dom lämnade scenen önskade mig en låt lite halvdiskret. Låten jag önskade var Tro Rätt Tro Fel som oxå blev den låt som kom direkt efter dom gick upp på scenen igen. Man kan ju i alla fall hoppas att det just var min röst som fick den att komma. När man hörde introt komma så kände man på sig att dom kommande minutrarna skulle bli nåt att minnas. Efter denna spelning fanns det inte mycket kvar på S2 som lockade och vi tog oss hem till Locus igen. Trackaserade Stefan lite på hans rum och tog oss senare i säng för att kunna vakna upp till ännu en partydag.

Sagt och gjort så vaknade man upp på lördagen och dagen började lite lungt. inte för alla dock då det första man hör när man entrar stefans rum är ljudet av ölburkar som öppnas. Det var ju dags för frukostölen. Dagen fortsatte och blandades med att städa från dagen innan, laga frukost i from av pannkakor, sitta i solen å dricka öl, se på när folk rökte den nyinköpta vattenpipan, käka på Max och se Viktor bli pepprad i ögat samt käka vodkamelon. Ja och då var ju festen redan igång och det slutade ju inte där. Det vi inte visste då var att detta skulel lbi en av dom vildaste kvällar på mycket länge om inte någonsin på Locus. För efter ett besök till Flamingo så tog sig folk hem för att fortsätta sitt äventyr. Det går inte att beskiva det som hände och samtidigt ge det en rättvis bild. Det skulle helt enkelt upplevas bara. Det är i alla fall en kväll med händelser som kommer finnas på mångas läppar en lång tid framöver. I säng kom man inte förens närmare 5-tiden.

Elva trettio vaknade man och hade gärnat sovit några timmar till. Men det var då inte lätt då två halvgalna, desperata, roliga, speciella smålänningar stod och bankade på dörren tills man öppnade. Dagen hade då börjat och var helt öppen för nya bravader. Även denna dag blev det till att städa och fixa till från gårdagen samt att steka pannkakor som var helgens röda tråd i våran kost. Viktor, Anton och Niklas åkte även hem på dagen för att komma hem nån gång. Konstigt nog stod Locus mer eller mindre kvar även denna gång Viktor lämnade Locus. Det återstår att se vad som händer nästa gång dessa härliga folk besöker oss.
På kvällen så var det ju nära att stefan och jag var lite duktiga och tog oss till innebandy men så blev ju itne fallet. Ölen och ännu en fest lockade ju istället och då var även denna kväll igång. Vi tog oss hem till Rickard för andra gången på mindre än 3 dagar för att dricka. Där satt det ett redigt gäng med både fulla och glada alkoholdrickande folk. I jämförelse med föregående dagars fester så var denna inte fylld med några nyheter men det blev en riktigt kul kväll ändå som fullbordade denna 3-dagars.

Jag säger bara Bomshakalak och svarar på den fråga som sig bör efter detta. Det finns ca 64 300 bultar i Ölandsbron och inte 7 428 954 som gänget i NileCity 105,6 påstår.